piel

och ska tvätta min smutsiga buk.

jag har sedan ett tag försökt bli hälsosammare,

dra ner på kolhydrater, motionera, ja ni vet det den där skiten ...

resultatet har blivit att jag hållt mig från bloggsfären,

då var & varannan blogg idag ska skriva om sina färgglada cupcakes,

sina morotstårtor och chokladdoppade marshmallows.

ja den skiten!

så jag har dag ut & dag in klamrat mig fast vid de

silverförpackade vita lyckorektanglarna,

tuggummin.

yes sir.

jag har alltid varit en tuggare,

en sådan som plöjer genom paket efter paket

tills käkarna gör ont.

jag är den som ifall att jag rökte,

skulle jag kasta ciggen och tugga nikotintuggummin

fanatiskt, med god anledning.

men nu är det på en helt ny nivå.

jag slukar 2 paket call it whatever you want, lycka, om dagen

ja, jag är snart värre än de 80tals rökarna som kunde röka

paket efter paket om dagen.

så jag har kommit till insikten att jag precis åkte upp(ner?) ett steg

i syndar nästet, den där de riktiga narkomanerna platsar hänger.

och detta uppvaknande borde få mig att slänga påsarna,

skippa det vita guldet, och vara nöjd med mig själv.

nä, nu skippar vi det här skitsnacket.

jag kommer aldrig sluta.

aldrig.

hörde du det tandläkaren?

aldrig